Sänkt matmoms – nådde den fram till kunden?

När regeringen sänkte momsen på livsmedel från 12 till 10,7 procent i januari 2024 var löftet tydligt: priserna på mat skulle gå ner och hushållen skulle få mer pengar kvar i plånboken. Men stämmer det? En analys av SCB:s konsumentprisindex (KPI) ger en mer komplicerad bild än vad politikerna hoppades på.

Vad säger prisdata egentligen?

SCB:s KPI-data för livsmedel visar att prisutvecklingen under 2024 bromsat in jämfört med de extrema matprisinflationerna 2022 och 2023. Under 2022–2023 steg livsmedelspriserna med uppemot 15–20 procent på årsbasis. Under 2024 har ökningstakten dämpats markant – men priserna fortsatte ändå att stiga under stora delar av året, om än i långsammare takt.

Problemet är att en sänkt moms inte automatiskt syns som ett prisfall. Momsreduktionen på 1,3 procentenheter ger i teorin en lika stor prisreduktion – men bara om handeln väljer att föra vidare hela sänkningen till konsumenten. Granskar man livsmedelsindexet månad för månad under 2024 ser man inga tydliga prisfall i direkt anslutning till januaris momsändring. Priserna planade i stället ut gradvis, vilket tyder på att sänkningen absorberades i handelsledet snarare än att den landade i kassan.

Hur stor var egentligen skillnaden?

För att förstå storleksordningen: en familj som spenderar 8 000 kronor i månaden på mat skulle i teorin spara drygt 100 kronor per månad om hela momsreduktionen fördes vidare. Det är inte ingenting, men det är heller inte den dramatiska lättnad som diskussionen kring reformen antydde. Och om handeln behåller en del av mellanskillnaden – vilket prisindexet antyder – krymper besparingen ytterligare.

Jämför man Sverige med länder som sänkt matmomsen tidigare, exempelvis Danmark och Norge som har lägre matmoms sedan länge, ser man att effekten på konsumentpriser ofta är begränsad på kort sikt. Forskning från EU-kommissionen och oberoende ekonomer visar att upp till 40–60 procent av en momssänkning tenderar att stanna i företagens marginaler, åtminstone initialt.

Livsmedelskedjornas roll

De stora svenska livsmedelskedjorna – ICA, Coop, Axfood och Lidl – kommunicerade sänkta priser i samband med momsändringen. ICA annonserade exempelvis sänkta priser på ett antal basvaror. Men kommunikation och faktisk prisöverföring är inte samma sak. Det handlar om vilka varor som prissänks, hur länge sänkningarna håller i sig, och om de kompenseras av höjningar på andra produkter.

SCB:s sammansatta livsmedelsindex väger ihop hundratals produktkategorier, vilket gör det svårt att isolera momseffekten från andra faktorer som råvarupriser, logistikkostnader och kronkursens utveckling. Under 2024 stärktes kronan något mot euron, vilket borde ha pressat importpriserna nedåt – ytterligare en variabel som gör det svårt att entydigt peka ut momssänkningens effekt.

Slutsats: En reform med begränsad genomslag

Baserat på SCB:s prisindex är det svårt att se att momssänkningen nådde fram till konsumenten i den utsträckning som utlovades. Prisutvecklingen på livsmedel bromsade under 2024, men det skedde parallellt med en global dämpning av livsmedelsinflationen och en stabilisering av energipriser – faktorer som hade påverkat priserna oavsett momsförändringen.

Det betyder inte att reformen var värdelös. Utan momssänkningen hade priserna möjligen stigit ännu mer under ett år när många andra kostnader ändå drog uppåt. Men att presentera en momssänkning på 1,3 procentenheter som ett kraftfullt verktyg för att sänka matpriserna är att överdriva reformens räckvidd.

För att verkligen veta hur stor del av sänkningen som nådde konsumenterna krävs mer detaljerade prisundersökningar per produktkategori – något som Konkurrensverket och oberoende ekonomer borde granska systematiskt. Annars riskerar liknande skattepolitiska åtgärder att bli kostsamma för statskassan men osynliga i hushållens budget.