Valet och plånboken

Inför varje val lovar partierna skattelättnader, höjda bidrag och stöd till småföretagare. Men vad innebär förslagen egentligen i faktiska kronor – för en vanlig familj eller ett litet företag? Här går vi igenom de viktigaste ekonomiska löftena från riksdagspartierna och räknar på vad de kan betyda i praktiken.

Jobbskatteavdraget och skatten på lön

Flera partier vill påverka hur mycket du får behålla av din lön. Moderaterna och Sverigedemokraterna förespråkar utvidgade jobbskatteavdrag, vilket för en person med medianlönen på cirka 36 000 kronor i månaden kan innebära ett tillskott på 3 000–5 000 kronor per år netto. Socialdemokraterna vill i stället fokusera på att stärka de lägsta inkomsterna och höja grundavdraget för pensionärer, vilket framför allt gynnar dem som tjänar under 25 000 kronor i månaden.

Liberalerna vill avskaffa värnskatten permanent – den är redan borttagen – och ytterligare sänka marginalskatten för medelinkomsttagare. Vänsterpartiet går åt andra hållet och vill återinföra en statlig inkomstskatt för den som tjänar över 45 000 kronor per månad, vilket berör ungefär 700 000 löntagare i Sverige.

Barnfamiljer: vad händer med barnbidraget och bostadsbidraget?

Barnbidraget ligger i dag på 1 250 kronor per barn och månad. Centerpartiet och Socialdemokraterna vill höja det, med förslag om en ökning till 1 500 kronor – en skillnad på 3 000 kronor per år och barn. En familj med två barn skulle alltså se 6 000 kronor mer per år om förslaget genomförs.

Bostadsbidraget, som riktar sig till barnfamiljer med lägre inkomster, föreslår Vänsterpartiet att höja med upp till 2 400 kronor per år. Miljöpartiet vill dessutom reformera hela systemet för att fler ska kvalificera sig. Det är pengar som för en ensamstående förälder kan göra en påtaglig skillnad i månadsbudgeten.

Energi och vardagskostnader

Elpriset har dominerat den ekonomiska debatten. Moderaterna och Kristdemokraterna vill bygga ut kärnkraften och på sikt pressa elpriserna. Hur mycket det påverkar hushållen är svårt att säga exakt, men enligt Energimyndigheten spenderar ett genomsnittligt villa-hushåll 25 000–35 000 kronor om året på el. En prisminskning på 20 procent skulle innebära 5 000–7 000 kronor i besparing.

Sverigedemokraterna vill sänka eller tillfälligt avskaffa energiskatten, vilket direkt skulle sänka elpriset med uppskattningsvis 15–25 öre per kilowattimme. För en normalvilla med 20 000 kWh per år innebär det 3 000–5 000 kronor i lägre kostnader.

Småföretag: skatter och regelförenkling

För landets drygt en miljon enskilda firmor och aktiebolag med färre än tio anställda är arbetsgivaravgifterna en central fråga. Moderaterna föreslår sänkta arbetsgivaravgifter för unga, vilket kan spara ett litet företag med en 25-årig anställd runt 15 000–20 000 kronor per år. Centerpartiet driver linjen hårdast och vill slopa arbetsgivaravgiften för den första anställda under en begränsad period – en potentiell besparing på upp till 75 000 kronor under ett år för en heltidsanställd med genomsnittslön.

Socialdemokraterna vill i stället stärka de så kallade växa-stödet och ROT/RUT-avdragen, som framför allt gynnar hantverksföretag och serviceverksamheter. Förslaget om utvidgat RUT till fler tjänstekategorier bedöms kunna skapa efterfrågan motsvarande tusentals nya jobb i branschen.

Pensionärerna hamnar i fokus

Pensionärerna är en grupp som flera partier tävlar om. Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna lovar att ta bort den kvarvarande skillnaden i beskattning mellan pension och lön, vilket för en genomsnittlig pensionär på 14 000 kronor i månaden kan innebära upp till 500–800 kronor mer netto per månad – alltså 6 000–9 600 kronor per år.

Så gör du din egen kalkyl

Partiernas löften låter olika beroende på om du är löntagare, pensionär, småföretagare eller barnfamilj. Det lönar sig att räkna konkret: ta din nuvarande inkomst, dina fasta kostnader och se vilket partis förslag som faktiskt ger dig mest i handen – inte bara det som låter bra i en valrörelse.